Frostigt på kontoret

Igen inser jag att jag har världens bästa jobb.

Kan man annat än komma på bra idéer när kontoret ser ut så här?

Och kan man annat än bli glad när man ser det här?

Till och med förorten blev vacker:

Te-ori

Hur stor tidsvinst får man av att göra te direkt vid skrivbordet, jämfört med att springa till köket och koka tevatten?

Min teori:

Slipper springa i trappan: sparar 3 minuter

Slipper bli sittande vid köksbordet, läsandes tidningen: sparar 16 minuter

Dricker totalt sett mer te, vilket ger större uppiggande effekt: sparar 11 minuter

Gör fler pauser för att pyssla med tekokning: förlorar 5 minuter

Mer te ger fler toabesök: förlorar 5 minuter

Bloggar om det: förlorar 6 minuter

Summa: Sparar nästan en kvart.

Det är viktigt att prioritera

Vaknade med en gnagande oro. Skrev snabbt en lista över 13 angelägna projekt som helst borde bli färdiga idag. Förutom the obvious – jobba med det jag ska jobba med – innehöll den punkter av typen ”gör en hemsida till radhusområdet” (jag har lovat att den ska vara färdig i nästa vecka och har inte börjat) och ”köp alla julklappar” (jag har inte köpt en enda – har koncentrerat mig på present till maken, som förlagt sin födelsedag katastrofalt nära första advent).

När det kör ihop sig gäller det att prioritera. Jag bestämde mig raskt för att börja med det enda som inte stod på min lista: mysmorgon med barnen. På måndagar börjar inte skolan förrän tio.

Snart var bägge ungarna parkerade med varsin macka (givetvis två helt olika sorters bröd med två helt olika pålägg) i sängen framför barnkanalen. Jag tog min göralista och smet ner i ett hett bad, för att om möjligt göra en genial plan.

Det tog två minuter innan de kom på mig. Vips hade bägge klätt av sig sina pyjamasar och hoppat ner. En planeringskonferens i badkaret förvandlades raskt till ”vi leker rutschkana på mammas mage i vattnet, jaaa det gör vi”.

Sedan gick allt som en dans. Minnet av glada barn som kramade mig hårt och sedan glatt skuttade in till dagis respektive skola gör att jag kan ta tag i punkt tre på min lista (tota ihop en ny preliminär självdeklaration för att undvika att jag även nästa december sitter med en gigantisk restskatt) med stor energi.

Det finns viktiga saker – och ännu viktigare saker. Jag är mycket nöjd med mina prioriteringar denna morgon.

Det flytande kontoret

Det mobila kontoret har alla hört talas om. Där har jag länge befunnit mig.

Nu har jag tagit det hela till nya höjder. Introducing: Badkarskontoret.

Under mitt 20-minutersbad nyss hann jag:

• Lindra den senaste attacken av finanskrisångest – efter fem minuter i blöt kändes det riktigt coolt att vi har belånat vårt hus alldeles för högt (närmare bestämt lite mer än 100 procent) och amorterat alldeles för lite (närmare bestämt ingenting).
• Medelst mobilsurfning lista ut numret till SJ:s kundtjänst
• Medelst mobilmejlande ta emot feedback på en text från en person som faktagranskat den
• Medelst mobilmejlande meddela uppdragsgivaren att jag inkommer med rättad text inom kort
• Läsa ett utkast till en annan text jag håller på med, vilket resulterade i en plan för hur jag ska lägga upp den
• Ringa SJ för att skingra lite dimridåer kring deras lindrigt uttryckt förvirrande prissystem, inför en Stockholmsresa om ett par veckor
• Tvätta håret

Nu är jag blöt, nöjd och ganska stolt!

Skrivbordet, fredag

Har fått ett par kommentarer som berömmer min känsla för ordning. Okej då. Jag skippar väl städningen.

Måste städa skrivbordet

Sopjos

Jag är frilans. Jag jobbar hemifrån. Ibland – ganska ofta – innebär det att jag inte träffar en käft på hela dagen.

De som har lite mer sociala jobb brukar ibland tveksamt fråga om det inte är lite ensamt.

Svaret är ja. Men å andra sidan slipper man ju också kontorets förbannelser: möten, intriger, skvaller och grupptryck. Man slipper göra sig fin på morgonen. Man slipper passa tider och man kan gå i mysbyxor.

Och man kan göra rent soptunnan, om det till exempel har blivit sopjos.

Det har jag gjort idag. För sånt kan man faktiskt göra på arbetstid, om man är frilans och jobbar hemifrån. Det ni, kontorsråttor.